HUR KOMMER MIN KROPP ATT REAGERA PÅ HÖG HÖJD?
SOM RESENÄR HAR DU GARANTERAT MÅNGA FRÅGOR KRING HÖJDSJUKA OCH UNDRAR HUR KROPPEN SKA REAGERA NÄR DU KOMMER UPP PÅ HÖG HÖJD. HUR KOMMER JAG ATT MÅ? ÄR JAG STARK NOG ATT KLARA DET LÄGRE SYRETRYCKET? KAN JAG PÅ NÅGOT SÄTT TESTA KROPPEN SÅ JAG VET OM JAG ORKAR TA MIG HELA VÄGEN UPP TILL TOPPEN AV TOUBKAL, EVEREST BASE CAMP ELLER KILIMANJARO?
Hur väl kroppen anpassar sig till hög höjd har till stor del visat sig vara väldigt individuellt. De allra flesta har dock goda förutsättningar att klara av att ta sig upp på hög höjd, förutsatt att det görs enligt konstens alla regler. Det är av största vikt hur vi beter oss och hur bra förutsättningar vi ger kroppen när vi väl är på berget. Att ta sig till platser där luften är tunn är bland det bästa du kan vara med om och ett minne för livet, men det kan vara farligt om du gör det på ett felaktigt sätt. Än så länge finns det bara ett sätt att ta reda på hur just din kropp reagerar och det är att sakta, men säkert och på rätt sätt ta sig an höjden.
AMS – ACUTE MOUNTAIN SICKNESS
De allra flesta känner av höjden på ett eller flera sätt. Runt 2 500 m ö.h. är lufttrycket detsamma som i kabinen på ett flygplan och det är här acklimatiseringen startar – processen där kroppen anpassar sig till den minskade tillgången till syre. Symtom på normal acklimatisering är ökad puls, förändrat andningsmönster under natten och ibland sömnapné (andningsuppehåll).
I vissa fall leder uppstigning på hög höjd till AMS – på svenska kallat ”höjdsjuka”. AMS kännetecknas bl.a. av huvudvärk, illamående, lättare yrsel och/eller aptitlöshet. Lättare symtom är inte livshotande. Övergår symtomen till svårare former kan dock AMS behöva behandlas eller avhjälpas genom nedstigning till lägre höjd.
AMS och dess symtom är helt individuellt och kan inte direkt relateras till kön eller ålder. Hur man reagerar på höjden är - som vi tidigare nämnt - till stor del genetiskt. Dessutom ser man sällan ett mönster för hur det drabbar den enskilda individen. Oavsett hur van en person är att vistas på hög höjd, kan han eller hon påverkas på samma sätt som en person som för första gången exponeras för hög höjd.
VÄRKTABLETTER ELLER INTE?
Det finns ingen risk med att ta vanliga värktabletter mot huvudvärk orsakad av höjden, så länge du följer doseringsanvisningarna. Dessa tabletter döljer inte heller andra eventuella symtom och det finns där med ingen risk att höjdsjukan förvärras utan att du märker det.
Receptbelagda, starka värktabletter kan vara farliga att ta och därför bör du alltid vara försiktig samt meddela din guide. Informera alltid dina guider om vilka läkemedel du tar.
VAD KAN JAG SJÄLV GÖRA?
Det finns en rad saker du själv kan göra för att hjälpa din kropp med acklimatiseringen och lindra symtomen:
- Lämna all prestige vid foten av berget. Det är kroppen och inte knoppen som bestämmer i slutändan. Ett tjockt pannben och stark vilja är en fördel när det tar emot, men det kan också vara farligt om det gör att du inte lyssnar på kroppen. Var alltid 100% ärlig och transparent angående hur du mår så att vi har möjlighet att hjälpa dig på bästa sätt.
- Andas med hela lungorna, långt ner i magen! Undvik korta andetag högt upp i bröstet. Andningen är oerhört viktig på hög höjd. Med rätt andning ger du kroppen optimala förutsättningar och du kan dessutom andas bort huvudvärken.
- Drick! Acklimatiseringsprocessen gör att du kissar extra mycket. Du måste hela tiden fylla på med vätska, även på kvällen innan du går och lägger dig. Du kommer att kissa även om du inte dricker och om du inte dricker leder det garanterat till farlig vätskebrist! Det i sin tur saktar ner acklimatiseringsprocessen och kan förvärra vissa symtom, t.ex. kraftlöshet och huvudvärk.
- Fyll på med mat. Se till att få i dig energi även om aptiten är låg. Se maten som bränsle, det är ytterst nödvändigt för att du ska lyckas ta dig hela vägen fram!
- ”Pole, pole!” – långsamt, långsamt på swahili. Gå lugnt och långsamt. Följ de erfarna guidernas tempo och gör inga onödiga avstickare.
AMS drabbar mer eller mindre alla som befinner sig på hög höjd, men de tidiga och lättare symtomen är inte på något sätt förenat med livsfara. Fortsätter man upp mot högre höjder och pressar kroppen trots svåra symtom på AMS kan det dock leda till värre och till och med livshotande tillstånd.
HACE – HIGH ALTITUDE CEREBRAL EDEMA
Hjärnödem – orsakas av vätskeansamling runt hjärnan i kombination med att hjärnan sväller. Detta gör att den upphör att fungera normalt. HACE kännetecknas av en eller flera av följande symtom: förvirring, talrubbningar, koordinationsförlust, synbortfall och andra sinnesförändringar. Symtomen för HACE kan vara svåra att urskilja från utmattning så det är av största vikt att du är 100% ärlig och berättar för guiderna hur du mår. HACE inträffar ofta, men inte alltid, efter allvarliga tecken på AMS och behandlas med syrgas, medicinering och omedelbar nedstigning till lägre höjd. HACE kan vara livshotande.
HAPE – HIGH ALTITUDE PULMONARY EDEMA
Lungödem – orsakas av vätska i lungorna och är ett mycket allvarligt tillstånd. Symtomen för HAPE består bl.a. av rosslande andetag, hosta med rosafärgat slem, fradga och extrem trötthet. HAPE inträffar oftast, men inte alltid, efter allvarliga tecken på AMS och behandlas med medicinering, syrgas och omedelbar nedstigning till lägre höjd.
Det är ok att få symtom på höjdsjuka på berget, de allra flesta får det. Det är däremot inte ok att hamna i något av de allvarliga och icke döljbara tillstånden - HACE och HAPE - som finns beskrivna ovan. De är mycket ovanligt förekommande tillstånd och vi ska tillsammans se till att det förblir så.
DIAMOX®
Diamox® är ett receptbelagt läkemedel med det verksamma ämnet acetazolamid. Diamox® används främst vid grön starr och epilepsi, men har även visat sig hjälpa kroppen med acklimatiseringsprocessen. Acetazolamid kan hjälpa kroppen att acklimatisera sig till höjden något snabbare. En effekt av den påskyndade acklimatiseringen är att du kissar oftare, vilket i sin tur innebär att du behöver vara ännu mer noggrann med att dricka för att undvika farlig uttorkning. Den vanligaste biverkningen av Diamox® är stickningar i fingrar och händer.
Det florerar en rad förlegade rykten om Diamox® på internet. Vi vill klargöra att Diamox® inte döljer några höghöjdssymtom. Därmed finns det ingen risk för att man missar att upptäcka eventuell AMS-problematik för att man tar läkemedlet. Med det sagt är det också viktigt att komma ihåg att Diamox® inte är någon mirakelmedicin som gör att du kan fortsätta upp på högre höjd om du har svåra symtom på AMS. Du får viss hjälp med acklimatiseringen, men du blir inte Superman!
Om du vill ha med Diamox®, prata med en läkare på din vaccinationscentral. Testa gärna läkemedlet i god tid innan avresan för att säkerställa att du inte är allergisk mot någon av substanserna. Har du sulfaallergi ska du absolut inte ta Diamox® - det är förenat med livsfara. Diamox® ska inte heller tas av personer med diabetes.
Slutligen: när du reser med Expeditionsresor behöver du inte vara rädd för höjden, vi kommer att möta den med lugn och respekt. Det är ett fantastiskt och oförglömligt äventyr att bestiga berg och kroppen är fenomenal på att anpassa sig om man ger den så bra förutsättningar som möjligt. Tillsammans med dig ska vi göra allt för att din vistelse på hög höjd ska bli så bra som möjligt och ett njutbart minne för livet!
Pole, pole…